Idag kommer jag att lägga upp ett inlägg jag har hittat som jag förmodligen kommer att ta mer av:


Kvinnojourernas verksamhet
Relaterat
Kommunernas kvinnofridsarbete
Våld i nära relationer
Särskild utsatthet
Hedersrelaterat våld och förtryck
Behandling av barn
I Sverige finns det i dagsläget cirka 180 kvinno- och tjejjourer som ger stöd åt och skyddar utsatta kvinnor och barn. De två förbunden, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR), är aktiva opinionsbildare som arbetar med att förmedla den verklighet som de enskilda jourerna möter i Sverige.
Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av 1970-talet och de första kvinnojourerna (Alla Kvinnors Hus i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg) bildades 1978. Rörelsen startade som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer och samhällets oförmåga att skydda och hjälpa de kvinnor och barn som blev offer för våldet. Jourverksamheten var både ett politiskt initiativ och en solidarisk handling med de utsatta kvinnorna och barnen. Tanken var att stödja våldsutsatta kvinnor och ge dem möjlighet att möta andra kvinnor i egenskap av medmänniskor, inte experter.
Under 1980-talet fortsatte kvinnojoursrörelsen att växa. 1984 bildades Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och 1996 bildades Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR). Tillsammans har de cirka 120 kvinnojourer och 60 tjejjourer. Antalet jourer i Sverige (inklusive tjejjourer) har således vuxit från 2 till cirka 180 på 30 år.
Kvinnojoursrörelsen som opinionsbildare
Den svenska kvinnojoursrörelsen har under många år varit en drivande kraft när det gäller att bilda opinion och att synliggöra mäns våld mot kvinnor. En stor del av Roks och SKR:s uppgift är vara röster åt och förmedla den verklighet som jourerna möter runt om i Sverige. Målet är att stödet och skyddet för utsatta kvinnor och barn ska bli bättre och att förebygga och motverka våld. Förbunden ingår också som experter i referensgrupper, agerar som remissinstanster för statliga utredningar och myndigheter och skriver egna rapporter. Förbunden är partipolitiskt och religiöst obundna.
Kommunernas skyldighet och jourernas betydelsefulla roll
Enligt socialtjänstlagen har kommunerna en skyldighet att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn.. Många kommuner saknar dock egenfinansierad kvinnojoursverksamhet och använder sig av ideellt drivna jourer. Kvinnojourerna gör därför ett betydelsefullt arbete för att skydda, stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor och deras barn, till exempel genom att erbjuda skyddat boende, stödsamtal och olika gruppverksamheter.
Tjejjourernas verksamhet
Den första tjejjouren bildades i slutet på 1990-talet och i dag finns det cirka 60 tjejjourer runt om i landet. Gemensamt för tjejjourerna är att målgruppen är tjejer och unga kvinnor. Vissa av dessa jourer tillhör en kvinnojour men till skillnad från kvinnojourerna möter tjejjourerna tjejer med problem och funderingar som inte enbart handlar om våld i nära relationer. Det kan handla om mobbing, kärleksbekymmer, ångest, droger och oro inför framtiden. Utåtriktat och förebyggande arbete är en central del av både kvinno- och tjejjourernas verksamhet, men denna typ av verksamhet bedrivs i störst utsträckning av tjejjourerna. Nästan samtliga tjejjourer har idag en facebook-sida och många bedriver stödverksamhet via chatt och mejl. De olika tjejjourerna finns samlade under en portal, tjejjouren.se.
Stora skillnader mellan jourerna
Det är stora skillnader mellan de olika kvinno- och tjejjourerna. Exempelvis har vissa kvinnojourer anställd personal, kontor och telefonjour dygnet runt, medan andra har begränsade telefontider och endast ideellt arbetande jourkvinnor. Även den teoretiska basen för arbetet, det vill säga förklaringarna till mäns våld mot kvinnor, kan skilja sig åt liksom vilken beredskap och kunskap man har för att ta emot exempelvis kvinnor som utsatts för våld i samkönade relationer eller kvinnor som har någon funktionsnedsättning. Oavsett skillnaderna vilar en stor del av kvinnojoursverksamheten på de enskilda medlemmarnas frivilliga, ideella och oavlönade arbete.

Skriv ut