1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män.

1858 Ogift kvinna över 25 kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

1901 Kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet, utan lön, vid barnafödande.

1919 Kvinnor får allmän rösträtt.

1921 Kvinnor får för första gången rösta i ett riksdagsval.

Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda den nya giftermålsbalken.

1922 De första fem kvinnorna väljs in i riksdagen.

1938 Preventivmedel tillåts. Moderskapspenning för alla införs.

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas pga havandeskap, förlossning eller giftermål.

1964 P-piller godkänns i Sverige.

1965 Förbud mot våldtäkt inom äktenskapet. Före 1965, när strafflagen gällde, beskrevs våldtäkt med användande av ordet otukt, vilket endast omfattade sexuellt umgänge utanför äktenskapet. 1965, när den nya brottsbalken träder i kraft, görs däremot ingen principiell skillnad mellan samlag inom eller utanför äktenskapet.

1975 I Sverige införs fri abort till och med 12e havandeskapsveckan.

1978 Sveriges första kvinnojourer bildades: AKH, Alla Kvinnors Hus, i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg.

1982 Kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. För misshandel som inte är grov och som inte utförts på allmän plats krävdes före 1982 att offret själv anmälde händelsen. Ändringen påverkar främst misshandel mot närstående kvinnor och andra närstående, som ju regelmässigt sker i hemmet. Genom att låta denna typ av övergrepp mot kvinnor (och andra) falla under den allmänna åtalsplikten, markeras att det inte handlar om en privat angelägenhet mellan de inblandade parterna.

1984 Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige, ROKS, bildas.

1988 Lag om besöksförbud. Lagen syftar till att ge ett bättre skydd för dem som förföljs och trakasseras, och den utgör ett led i strävandena att förbättra skyddet för framför allt kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp. Genom besöksförbud kan en person förbjudas att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denna person.

1991 Ny jämställdhetslag med bl a förbud mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

1993 Höjda straffskalor för vissa sexualbrott. Ändrade och i huvudsak skärpta straff för ett antal brott. Ändringarna berör bl a sådana vålds- och sexualbrott som kan drabba kvinnor.

1996 I oktober 1996 beslöt 16 kvinnojourer att lämna ROKS och bilda en egen riksorganisation, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR.

1998 Nytt brott – kvinnofridsbrott – införs i brottsbalken.

1998 Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor.

1998 Skärpning av jämställdhetslagens förbud mot sexuella trakasserier.

1999 Förbud mot köp av sexuella tjänster.

2002 Europarådets kommitté antar rekommendationer om att vidta åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

2003 Skärpning av lagen om besöksförbud. Skärpningen innebär att förbudet avser även den gemensamma bostaden och gäller större geografiska områden än tidigare.

2005 Skärpt sexualbrottslag som ger bättre skydd mot att bli utsatta för sexuella kränkningar. Sexuellt umgänge med en person i hjälplöst tillstånd betraktas som våldtäkt. Skyddet för barn och unga stärktes därmed.

2006 Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) inrättas.

2006 Barn som bevittnar våld i hemmet betraktas som brottsoffer och kan få brottsskadeersättning och särskilt stöd från socialtjänsten.

2007 Socialtjänstlagen skärps ytterligare med ändringar som innebär att socialnämnderna ”ska”, istället för tidigare ”bör”, beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp.